Nu har bloggen fått instagram. Glöm inte följa för där kommer jag skriver info

Kapitel 9

Fredos perspektiv:
Jag vaknade av att nån öppnade dörren in till sovrummet.
- dom är så söta. Hörde jag Pattie säga.
- borde vi väcka dom? Frågade nån röst som låt som Scooters.
- det är nog bättre att låta dom sova ut. Det kommer bli jobbiga för dom sen när vi sticker till LA och vi ska ju först till studion och jobba.Sa Pattie och snart hörde man dörren stängas. Jag kollade genast ner och började fnissa då jag såg att jag hade armen om Arias lilla kropp och att hon hade borrat in sitt ansikte i mitt bröst. Jag tog fort bort armen om henne och la henne försiktigt ner på min kudde. Jag trippade bort mot badrummet och satte igång duschen. Kan lika gärna låta syrran sova nu innan vi sticker till LA. Det kommer ta mycket på henne.

Arias perspektiv: jag vaknade av att en dusch stängdes av och snart såg man Fredo komma ut ur badrummet med endast en handduk.
- sluta skräm mig kvinna. Sa han skrämt när han väl såg mig.
- hur hamnade jag i din säng? Frågade jag.
- Du väckte mig typ mitt i natten och sa att du inte kunde sova. Jag lät dig ligga brevid mig. Du sa nått om att du älskade mig. Jag svarade att du kan ha nämnt det och du sa att du älskade mig innan du somnade. När jag vaknade imorse hade jag armen om dig och du hade borrat in ditt ansikte i mitt bröst. Sa han och skrattade.
- är du säker på att jag sa att jag älskade dig. Sa jag men han nickade.
- Jaja tjopp tjopp ta och klä på dig nu kvinna. Vi ska till LA ikväll fast först ska vi till studion. Sa han innan han tog sina kläder och gick in på toan så han kunde byta om. Jag ställde mig fort upp och gick mot min resväska. Jag kollade runt på kläderna en stund innan jag bestämde mig för en klänning som hade vit topp och gul kjol. Det var även ett svart "bälte" mellan det.
Jag gick snabbt mot en av speglarna och borstade håret. Jag passade även på att fixa sminket. Fredo kom ut genom badrumsdörren och såg frågande på mig.
- vad. Sa jag
- sen när klär du dig i ljusa kläder? Frågade han.
- sen jag kom på att jag är het i ljusa kläder. Sa jag och vickade på rumpan.
- hade du inte varit min syrra hade jag hållit med. Sa han
- haha kom nu jag är hungrig. Sa jag och gick ner till köket.
- godmorgon törturduvor.. Sa Scooter när vi kom ner.
- va. Frågade jag.
- var det skönt att sova? Frågade han.
- OMG vad snackar du om? Frågade jag.
- han snackar om att det såg väldigt sött ut när ni sov tillsammans. Sa Pattie.
- hur vet ni om det? Frågade jag nu Pattie.
- jag och Scooter kom in när ni sov och vi måste säga att det såg väldigt intimt ut. Svarade hon och blinkade till mig.
- vi är syskon. Utbrast Fredo.
- jag är 15, han är ju typ född på stenåldern.. Utbrast jag när jag väl fattade vad dom menade.
- ey så gammal är jag inte. Utbrast Fredo.
- Jo men nog om det nu. Är ni hungriga? Frågade Pattie och vi nickade.

- gud vad gott det var. Sa jag och klappade mig på magen när jag ätit upp och dom andra skrattade åt mig.
- vart ska vi nu? Frågade jag.
- vi ska till studion om några minuter och sen ikväll så tar vi och flyger till LA. Sa Scooter och jag nickade.
- tack för maten. Jag måste se till att jag har packat ner allt. Sa jag innan jag lämnade disken och gick upp till rummet.
När jag väl kom ner igen stod alla och väntade på mig.
- är du klar? Frågade Pattie och jag nickade och så gick vi tillsammans ut till bilarna.
- vart är turnebussarna? Frågade jag när vi satt i bilarna.
- dom är i LA. Sa Pattie och jag nickade.
- men Fredo är du verkligen säker på att jag sa att jag älskar dig? Frågade jag.
- ja det var det du sa. Sa han och skrattade.
- så det var inte mer jag älskar dig men du är en tönt som är knäpp oh jobbig. För det låter mer som nått jag brukar säga. Sa jag och nu skrattade alla som satt i våran bil.
- Ja Aria jag är rätt säker. Varför skulle du ens säga att jag var knäpp och jobbig. Det är ju inte sant. Sa han men jag bara skrattade åt honom.
- det skulle inte gå in i din hjärna om jag berättade det. Sa jag.
- hon har faktiskt rätt. Sa Justin och jag skrattade.
- ey man jag trodde du var på min sida. Utbrast Fredo.
- inte i det här läget. Sa Justin.
När vi väl kom fram till studion hoppade vi alla ut. Man skulle gå 2 och 2 så jag krokade snabbt arm med dan och så gick vi tillsammans in i byggnaden.
- varför får jag inte säga att du äger i sång? Viskade Dan.
- seriöst har vi inte pratat om det här. Jag och pappa hade en speciell relation. Jag sjöng bara för honom och nu när han är död så får ingen veta om det förutom du och mina bästisar. Inte ens mamma, Lexi och fredo vet det.Viskade jag och han bara nickade.
Väl inne gick vi snabbt mot studion vi skulle till och Justin ställde sig i båset och snart fylldes rummet med hans underbara röst.


Ooh, Ooh..

Across the ocean, across the sea
Startin' to forget the way you look at me now
Over the mountains, across the sky
Need to see your face and need to look in your eyes
Through the storm and, through the clouds
Bumps on the road and upside down now
I know it's hard baby, to sleep at night
Don't you worry

Cause Everything's gonna be alright, ai-ai-ai-aight
Be alright, ai-ai-ai-aight
Through the sorrow,
And the fights
Don't you worry,
Cause everything's gonna Be Alright,ai-ai-ai-aight
Be Alright,ai-ai-ai-aight..

All alone, in my room
Waiting for your phone call to come soon
And for you, oh, I would walk a thousand miles
To be in your arms
Holding my heart

Oh I, Oh I...
I Love You
And Everything's gonna Be Alright, ai-ai-ai-aight
Be Alright, ai-ai-ai-aight

Through the long nights
And the bright lights
Dont you worry
Cause Everything's gonna Be Alright, ai-ai-ai-aight
Be Alright, ai-ai-ai-aight

You know that I care for you
I'll always be there for you
Promise I will stay right here, yeah
I know that you want me too
Baby we can make it through, anything
Cause everything's gonna Be Alright, ai-ai-ai-aight
Be Alright, ai-ai-ai-aight
Through the sorrow, and the fights
Dont you worry
Everything's gonna Be Alright, ai-ai-ai-aight
Be Alright, ai-ai-ai-aight

Through the sorrow, and the fights
Don't you worry
Everything's gonna Be Alright..

- bra jobbat Justin. Nu går vi på lunch. Sa Scooter när Justin var klar.
- kommer du Sis? Frågade Fredo när jag inte gick med dom andra.
- jag stannar här. Är inte så hungrig. Sa jag. Han såg frågande på mig men nickade.
- okej men vi är vid resturangen här brevid. Sa han och gick iväg. Jag gick snabbt mot min väska och tog fram en av cdskivorna.Nu ska vi se .Tänkte jag samtidigt som jag gick mot båset och stoppade in den instrumentala skivan i stereo. Jag gick snabbt och ställde mig bakom mikrofonen och började sjunga.

Scooters perspektiv:
- Fredo var är din syrra? Frågade Justin.
- hon är kvar vid studion. Hon var tydligen inte hungrig. Sa han med munnen full av mat.
- justja. Jag glömde väskan i studio. Kommer strax. Sa jag och gick iväg mot studion. Väl påväg mot våran studio hörde jag en röst sjunga. Jag smög in i rummet och såg Aria stå där och sjunga. Jag smög snabbt ut ur rummet och messade Justin, Fredo, Pattie , Dan, Kenny, Moshe och Ryan att komma till studion med en gång. Snart hörde man deras mummel bortifrån korridoren men dom stannade snabbt när dom hörde Arias röst. Dom kom snabbt mot mig och Dan svor mot sig själv.
- vem sjunger? Frågade Justin.
- det kan nog Fredo berätta. Sa jag men Fredo såg bara frågandes på mig.
- va? Frågade han efter en stund.
- det är din syrra som sjunger. Sa dan kort och vi andra såg chokat på honom.
- du skojar va? Aria kan inte sjunga. Sa Fredo.
- det är henne du hör. Sa dan.
- hur visste du? Frågade jag.
- men snälla jag var hennes musiklärare inte engelskalärare. Sa han.
- borde vi gå in? Frågade Pattie och jag nickade. Vi stod alla och kollade på Aria medans hon sjöng så vackert. Så fort låten tog slut så kollade aria upp och kollade chokat på oss.

Arias perspektiv:
( Sången hon sjunger: )

There's a little secret
I would like to tell you
There's a book of lies
I know they'll try to sell you
And they'll try, and they'll try
To convince you to buy you need 'em
So the next time you're down
Look inside not around.

I can bless myself
There's no need for someone's help
There's no one to blame
There's no one to save you but yourself
I can justify all the mistakes in my life
It's taught me to be, it's givin' me me
And I'll survive
'Cause I have blessed myself.

I have searched the world to find
There's nothing better
Than when me, myself and I
Can come together
And I know for a fact
There's a spirit I lack or defend
Yeah I've been through it all
Just to find in the end

I can bless myself
There's no need for someone's help
There's no one to blame
There's no one to save you but yourself
I can justify all the mistakes in my life
It's taught me to be, it's givin' me me
And I'll survive
'Cause I have blessed myself

Do you ever wonder
How anything can make you cry
Have yourself discover
That the pain you feel
Is the pain that you deny in your life
So open up your eyes

You can bless yourself
There's no need for someone else
There's no one to blame
There's no one to save you but yourself
I can bless myself
There's no need for someone's help
There's no one to blame
There's no one to save you but yourself
I can justify all the mistakes in my life
It's taught me to be, it's givin' me me
And I'll survive
'Cause I have blessed myself.
I will survive
'Cause I have blessed myself.

Såfort jag sjungt klart så kollade jag snabbt upp och blev minst sagt chokad när jag såg Scooter,Justin, Fredo, Pattie , Dan, Kenny, Moshe och Ryan stå i det andra rummet. Jag såg chokat på dom och hoppades innerligt att dom inte sett och hört allt jag sjungit. Jag smög försigtikt ut ur rummet och försökte så tyst som möjligt gå förbi dom men det verkade inte gå så bra då Fredo snabbt ställde sig framför den ända dörren.
- Fredo kan du flytta på dig. Frågade jag tyst.
- hur tänkte du? Hur kunde du inte berätta? Jag är din brorsa. Nästan skrek Fredo ut och jag var minst sagt förvånad över att han höjde rösten mot mig. Jag har alltid varit hans lilla gullunge. Visst har vi bråkat men dom senaste åren har han aldrig ens höjt rösten lite. Innan jag hann tänka efter så slängde Fredo fort mig över sin axel.
- släpp ner mig. Skrek jag.
- nope. Du ska berätta för oss varför du inte har sagt att du kan sjunga. Sa han bestämt och satte ner mig på en stol.
- vad vill du veta? Att jag har sjungit dom senaste 13 åren eller att det bara finns 5 personer i hela universum som har vetat om det. Sa jag. han såg frågande på mig.
- vilka? Frågade han efter en stund.
- Spencer, Hanna, Emily, Dan och pappa. Sa Jag och sprang snabbt ut ur rummet. Jag sprang snabbt ner för alla trappor innan jag satte mig ner på golvet samtidigt som jag känner en hand mot min Axel. Jag hoppar skrämt till men lugnar snart ner mig då jag ser att det bara är Justin.
- jag tänker inte sjunga. Sa jag efter en stunds tystnad.
- jag kom inte hit för att övertala dig. Jag kon hit för att du såg ut att behöva en vän och sen så är Fredo inte särskilt trevligt sällskap då han bara går runt och säger saker på Spanska. Sa han och jag skrattade till. Fredo hade aldrig varit bra på engelska svordommar då han inte vill att nån ska fatta så han skriker alltid ut det på spanska.
- förresten så sjunger du jättevackert. Sa Justin.
- tack Justin detsamma. Sa jag och ställde mig upp.
- är du okej? Frågade Justin.
- ja . Sa jag efter en stunds tänkande. Jag tog snabbt ett steg mot honom och drog in honom i en kram.
- ska vi gå tillbaka? Frågade han efter att jag släppt honom. Jag kollade ner på mina fötter och nickade långsamt. Jag kände hur nån tog tag i min hand och jag kollade snabbt mot Justin som hade tagit i min hand. Jag log smått mot honom. Vi började gå tillbaka och jag vände mig mot Justin.
- jag kan tänka mig att sjunga på ett vilkor. Sa jag.
- jag får låna två gitarrer. Sa jag och han skrattade men nickade. Vi gick snabbt bort mot studion och såfort vi kommit in i rummet gick jag snabbt mot Dan.
- gå in i inspelningsrummet. Viskade jag i hans öra. Han gjorde som jag sa och jag gick snabbt mot min väska och tog fram låtboken. Justin gav mig två gitarrer. Jag gick snabbt bort mot inspelningsstudion och satte mig på stolen brevid Dan.
- extra ordinary. Sa jag och han nickade. Dan hade varit den personen som hjälpt mig med texterna och den här låten var den första låten vi gjorde tillsammans.

I'm imprisoned, I've been living a lie
Another night of putting on a disguise
I wanna tear it off and step in the light
Don't you, don't you?

So now I'm knocking at your front door
And I'm looking for the right cure
I'm still a little bit unsure
Cause I know, yeah I know

That most people see me as ordinary
But if you look close you'll find I'm very
Interesting and hard to know
You can never tell where this might go
Cause I'm not your average, average person
I don't know much, but I know for certain
That I'm just a little bit extra, extra
I'm just a little bit extraordinary

I can see it from the spark in your eyes
You believe in all the things you deny
You wanna fly and leave your worries behind
Don't you, don't you?

Well now I'm knocking at your front door
And I'm looking for the right cure
I'm still a little bit unsure
Cause I know, yeah I know

That most people see me as ordinary
But if you look close you'll find out I'm very
Interesting and hard to know
You can never tell where this might go
Cause I'm not your average, average person
I don't know much, but I know for certain
That I'm just a little bit extra, extra
I'm just a little bit extraordinary.

Jag la snabbt ifrån mig gitarren och gick ut där jag direkt blev överöst med frågor.
- eyyy var tysta jag hör inget. Skrek jag när jag fått nog.
Dom blev snabbt tysta.
- Fredo börja. Sa jag.
- det går inte ihop. Du ska vara min lillunge. Inte nån som är bättre en mig på allt. Sa han på spanska.
- inte mitt fel att du inte är smart. Du måste bara plugga mer. Sa jag då också på spanska.
- dan. Sa jag sen.
- nu när dom vet kan väl jag få berätta hela historien om när du började sjunga. Sa han. Jag tänkte efter lite och nickade och han började snabbt prata med dom andra.
-----------------------------------------------------
Nu kom äntligen nästa kapitel.
Minst 5 kommentarer för nästa

Kapitel 8


Nästa dag
Arias perspektiv:
Igår hade alla killarna blivit jätteskumma efter att jag kommit in när dom snackade om att nån skulle få ett hjärta krossat. Jaja iallafall. Just nu stod jag och gjorde mig iordning för kvällen. Jag hade gjort klänningen själv så jag hoppades Ryan skulle gilla den. Inte för att jag var kär utan för att det var han som fått mig att älska mode och textilslöjd. Klänningen som jag gjort var vit med ett svart bälte. Självaste tyget var liksom vikt och jättesnyggt. Till det skulle jag ha ett par silvriga klackskor och jag hade satt upp allt hår och sedan haft två flätor som jag satt ihop. I håret hade satt upp blommor. Min mobil plingande till vilket fick mig att komma tillbaka till verkligheten. Jag tog snabbt upp den och kände hur mina ögon tårades samtidigt som jag läste smset.
"Tänkte du ville veta. Inte för att göra dig olycklig. Kramar" och sen var det en bild på när Ezra kysste en blond tjej.
Jag struntade i att svara utan gick istället in på min och ezras konversation där jag skrev att han skulle ringa mig. Inte för att jag ville snacka med honom utan för att jag ville skälla ut honom ordentligt. Jag börjar tro att det var mig grabbarna snackat om igår. Sak samma. Det här skulle inte få krossa mig. Jag gick snabbt in på toaletten i gästhemmet jag sov i. Jag och Fredo delade. Väl inne på toaletten gick jag snabbt mot allt smink och bättrade på mascaran och läppglansen. Jag passade även på att sätta på mig lite parfym. Och inte vem somhälst utan justins parfym Someday. Jag, Emily och Spencer hade fått den i julklapp av Hanna.
- är du klar? Jag vände mig skrämt om och såg att Pattie stod där och kollade på mig.
- du är jättevacker. Sa hon.
- tack Pattie. Sa jag och så gick vi tillsammans ner till vardagsrummet där alla andra väntade.
- seriöst driver du med mig. Utbrast Ryan när vi kommit ner. Jag såg bara frågande på honom.
- va. Sa Justin. Och jag förstod att det inte bara var jag som inte fattat.
- hon har ju på sig en underbar klänning. Vänta. Låt mig gissa. du har gjort den själv. Sa han och nu hade alla blickarna på oss.
- vad trodde du? Att jag skulle gå runt med klänningen Fredo gav mig i julklapp som han gjort själv. Såklart jag har. Sa jag.
- ey så ful var den inte. Utbrast Fredo men jag bara nickade.
- har du Someday på dig? Frågade Justin. Mina kinder blossade upp och jag nickade.
- ska vi sticka. Frågade Pattie.
- Japp lets Go people. Sa Scooter. Jag var inte långt efter och såfort jag kommit ut stod det en vit limousine.

Fredos perspektiv: Aria fick jättemånga kommentarer om hur vacker hon var. Hon kollade snabbt på mig.
- bro telefon tack. Sa hon.
- du skulle bara våga. Sa jag då jag hade en aning om att hon skulle visa en bild på klänningen jag gjort. Hon satte sig ner igen och satte händerna för brösten och lekte sur.
- hey syskonen flores sluta bråka och Fredo ge din syrra sin mobil. Utbrast Scooter. Jag såg bara surt på honom samtidigt som jag gav aria sin mobil. Hon blev snabbt glad och kollade runt på nått innan hon gav mobilen till Ryan som snabbt började asgarva.
- seriöst Ryan vad är så roligt? Frågade Pattie och han visade bilden och snart garvade hela limousinen medans jag begravde huvudet i händerna samtidigt som jag tänkte att aria skulle få betala för dethär.

Vi var nu framme och satt och väntade på maten. Vi var på den vackra resturangen moonlight. Arias mobil ringde och hon ursäktade sig fort.
- Ezra ringer. Han var otrogen. Sa hon till mig på spanska.
- kan han spanska? Frågade jag då också på spanska. Hon såg ut att tänka ett tag innan hon nickade.
- kan nån här spanska? Frågade jag men alla skakade på huvudet.
- prata spanska med han medans du går ut. Sa jag på spanska till aria och hon nickade innan hon svarade och pratade med honom eller mer skällde ut honom samtidigt som hon gick iväg.
- vad var detdär om? Frågade Justin när hon gått ut och nu kollade alla på mig.
- hennes pojkvän var otrogen så nu skäller hon ut honom. Sa jag bara.
- var Ezra otrogen en dag efter att dom blivit ihop igen. Utbrast Dan. jag nickade och alla återgick till sitt och efter några minuter kom aria tillbaka.
- vet dom? Frågade hon på spanska
- ja typ allt. Sa jag också på spansks och hon nickade och började sen prata med Dan som hon satt brevid.

Dans perspektiv:
- så Aria hur går det i skolan. Frågade Scooter och nu hade alla uppmärksamheten på henne.
- det är helt okej. Svarade hon och rykte på axlarna.
- men var Kenny, dan och Ryan dina lärare? Frågade Carin.
- kenny var tränare, ryan textillärare och dan musiklärare. Rättade hon och Carin nickade.
- men om du är snabbare än Kenny och gjort Ryan avundsjuk. hur gick det i musiken för henne Dan? frågade Scooter och nu kollade alla på mig. Hur skulle man formulera detta? Jag får ju inte riktigt säga att Aria är den mest begåvade elev jag haft och att hon sjunger som en Ängel.
- hon var en bra elev. Sa jag bara och hoppades att det skulle räcka vilket det verkade göra då alla fortsatte på maten.

1 timme senare.
Maten var uppäten och vi satt nu och åt på våra desserter.
- hur mår eran pappa? Frågade Scooter Aria och Fredo. Jag kände snabbt hur jag satte i halsen.
- ursäkta mig ett ögonblick. Sa Aria snabbt och gick iväg.
- jag fixar det. Sa Fredo suckande och följde efter.
- sa jag nånting fel? Frågade Scooter.
- deras pappa dog för snart 10 år sedan. Aria var med så hon är väldigt känslig när man pratar om honom. Hon såg liksom på när hennes pappa blev skjuten. Fredo har kommit över det då han var äldst men håller fortfarande koll på Sina systrar men mest Aria då hon var med och är yngst. Sa jag och alla kollade nu med frågande blickar på mig.
- men gud stackars liten men hon kan ju inte varit särskilt gammal då. Utbrast Pattie.
- hon var fem. Fredo var tolv. Lexi var tio. Sa jag.
- Aria är fortfarande ledsen över det som hände men har inte våga säga allt som hände. Hon har fått för sig att det var hennes fel att han dog så Fredo håller alltid extra koll på henne. La jag till.
- jag går och kollar hur det är med henne. Sa Pattie och gick iväg. Snart kom Fredo tillbaka men han var glad?
- hur kan du vara glad? Utbrast Justin.
- jag slipper se på när aria är ledsen för en gångs skull. Sa han glatt.
- gråter hon ofta pga det som hände. Frågade Kenny.
- typ. Hon drömmer om det som hände ibland och sen så vaknar hon upp och ser ut som att ha sett ett spöke. Svarade Fredo.
- var det det hon drömde om för några veckor sedan? Frågade Justin och Fredo nickade.

Arias perspektiv:
- det är okej. Sa Fredo och strök mig över håret.
- hur kan du veta? Du var inte med. Sa jag.
- men jag var ju inte så långt borta. Svarade han. Man hörde ett par klingande steg och snart så såg man Patties vackra ansikte komma ut ur mörkret.
- jag kan snacka med henne Fredo. Du kan gå in. Sa hon och Fredo nickade och gick iväg.
- det är okej att gråta jag fattar hur det känns. Sa hon och jag kollade frågande på henne.
- hur då? Frågade jag.
- min pappa är också död. Han dog natten innan sommarlovet. Min bror som hade bestämt att han skulle spendera sommarlovet där fick istället vara på begravning. Jag var också fem. Sa hon och jag satte mig i hennes knä.
- vill du berätta vad som hände? Det hjälpte för mig även om jag inte var med.Sa hon och jag nickade.
- hela familjen skulle till Spanien på släktträff. Jag hade aldrig varit där innan bara sett bilder. Jag och pappa skulle gå förbi banken och ta ut pengar till mig så att jag hade pengar till att köpa en ny docka som bara fanns i Spanien. När vi hade hämtat pengarna kom en kille med mask och pistol in. Han gick snabbt fram till kassan och tog alla pengar. När han skulle vända sig om såg han mig där sitta och skaka på golvet.Han gick snabbt fram till mig och tog mig runt halsen. Pappa såg det och sparkade honom mellan benen. Mannen fick genast ont och släppte mig så att jag ramlade på golvet med huvudet först. Mannen tog sin pistol och sköt pappa mitt i bröstet där hjärtat sitter. Pappa ramlade snabbt ner på golvet samtidigt som mannen stack. Jag såg att pappas mobil ramlat ut hans ficka. Jag tog snabbt upp den och ringde mamma. När dom kom var pappa redan död och jag hade börjat blöda i pannan. Sa jag och tog upp min lugg så man såg mitt ärr. Pattie såg beklagande på mig.
- känns det bättre? Frågade hon efter en stund.
- ja tack Pattie. Sa jag
- det är lungt hjärtat. Vill du gå in? Frågade hon.
- ja jag börjar frysa. Sa jag och skrattade.
Vi började gå in och satte oss snabbt på våra platser.
- What The fuck? Hur kan du vara glad när du för mindre än 10 minuter sen grät i min famn? Frågade Fredo.
- för det första sluta svära knäppo.. För det andra så har jag en kompis som jag kan snacka med. Sa jag och blinkade mot Pattie.
- jag är så ledsen Aria. Det var inte meningen att ta upp något känsligt. Utbrast scooter men jag bara skakade på huvudet.
- det är okej Scooter. Det är jag som överreagerar när man snackar om pappa och det kommer ju förfölja mig resten av mitt liv. Sa jag och visade mitt ärr och dom flämtade till men vågade nog inte kommentera nått.
Vi fortsatte att äta upp innan vi satte oss i limousinen och åkte till Justin. Såfort vi kom in gick jag snabbt upp till mitt och fredos rum. Tog av mig kläderna, satte på mig pyjamas, la mig i sängen och somnade.

Alfredos perspektiv:
så fort vi kommit hem Till Justin gick jag, Justin och dansarna mot tvrummet. Justin slängde snabbt kontrollerna till oss för att sen sätta på xboxet.
- vart är din syrra Fredo? Frågade Marvin efter en stund.
- tror hon ligger och sover. Svarade jag.
- jag är trött ska vi lägga oss och sova? Frågade Antonio och vi alla nickade. Vi la konsollerna på tvbordet. Jag sa snabbt Godnatt och gick upp för trappan. Så fort jag kom upp på rummet såg jag att Aria låg och sov sött i sin säng. Jag gick snabbt fram till henne och kysste henne i pannan. Hon gnydde snabbt till vilket fick mig att skratta men jag satte snabbt en hand för munnen. Jag gick mot min säng och tog av mig kläderna så jag bara hade kalsongerna. Gud vad skönt det Ska bli att få sova lite. Tänkte jag samtidigt som jag la mig i sängen och allt blev svart.


Jag vaknade av att någon skakade om mig. Jag kollade snabbt mot sidan och såg att Aria såg på mig.
- vad gör du? Frågade jag och gäspade.
- förlåt jag kunde inte sova. Sa hon.
- kom här. Sa jag och klappade på platsen brevid mig.
- har jag sagt att jag älskar dig? Frågade hon samtidigt som hon la sig brevid mig.
- du kan ha nämnt det. Sa jag och la min hand över hennes magen och drog henne mot mig.
- jag älskar dig. Sa hon innan hon blundade och snart hörde man hennes små små snarkningar.

När jag har fått 3 kommentarer så kommer nästa kapitel. Jag ser ju att ni läser. Snälla

Glöm inte att kommentera

Tänkte säga att jag läser din blogg

Justins perspektiv:
Det ska bli så kul att ha en ungdom till med sig. Aria kommer få dela turnébuss med mig,Fredo,
Kenny, ryan good och dan kanter.
Så hon kommer få bo med bara killar. Men jag hoppas hon kommer gilla det ändå. Tja förutom att hon måste stå ut med sin brorsa 2 månader. Gud jag skulle aldrig klara av Fredo som min brorsa så jag förstår inte hur hon orkar. Iallafall. Nu sitter vi i bilen påväg hem till mig. Hela crewet var redan där. Så dom väntade bara på oss. Bilen stannade vilket fick mig att komma tillbaka till verkligheten. Dom andra gick ut genom bildörren så jag förstod att vi var hemma. Jag gick snabbt ut ur bilen innan jag hörde att Scooter låste den. Jag gick snabbt efter aria men hon stannade fort när vi kommit innanför dörren.

Arias perspektiv: så fort vi kommit in genom dörren stannade jag fort då jag såg 3 välkände ansikten.
- Kenny, Ryan, Dan vad gör ni här. Sa jag chockat.
- Aria. Sa dom minst lika chockat.
Jag gick snabbt ur mina skor och skulle precis dra in dom i en kram men dom han före och nästan mosade mig.
- ni mosar mig. Sa jag och försökte komma loss. Dom släppte mig snabbt så jag drog snabbt in dom i en kram var. Jag vände mig om och såg nu att alla andra i crewet kollade chokat på oss.
- hur känner ni varandra. Frågade Fredo.
- Kenny var min tränare, Ryan var min textillärare och Dan musiklärare. Sa jag.
- här ni varit lärare utbrast Justin chokat och killarna bakom mig skrattade bara innan dom nickade.
- Fredo. Din lillasyster eller som hon är för min lilla gosebjörn är den ända som någonsin har slagit mig i löpning. Sa Kenny innan han kramade om mig.
- man kan ju undra varför. Sa Moshe och då kom jag och tänka på när vi hade tävling utanför affären. Det hade varit så kul eftersom jag vann.
- bara för att du förlorade. Sa jag glatt och nu såg Kenny förvånat på Moshe.
- har ni tävlat. Sa han.
- ja och dendär lilla " gosebjörnen " är inte så långsam precis.
- vann hon. Sa Kenny och flämtade till men jag bara slog honom i magen men det gick inte så bra då han istället välte omkull mig så jag låg på golvet.
- sa jag inte att du inte kan slå mig i nått förutom löpningen. Sa Kenny och nu skrattade alla i crewet.
- haha. Sa jag bara innan jag reste mig upp. En knackning på dörren fick mig dock att hoppa till. Justin gick snabbt dit och öppnade och kom snart tillbaka med Ezra bakom sig.
- aria kan jag få snacka med dig. Sa han. Jag suckade innan jag gick mot fredo.
- är jag inte tillbaka om tio minuter så får du komma och rädda mig. Viskade jag i hans öra. Han såg chokat på mig men nickade. Jag gick snabbt emot Ezra och så gick vi ut.
- vad vill du. Sa jag surt.
- få en till chans. Sa han och jag bara skrattade.
- varför. Sa jag
- för att jag saknar dig. Sa han.
- jag saknar dig med men seriöst så vet jag inte om jag kan lita på dig. Sa jag för det var faktiskt sant.
- men vad ska jag göra för att få dig att tro på mig. Viskade han.
- jag vet inte. Sa jag
- snälla ge mig en till chans. Sa han.
- okej men en chans inte mer. Sa jag och han nickade innan han kysste mig på munnen och gick iväg. Jag vinkade snabbt mot honom innan jag gick in igen där Fredo stod.
- hur gick det? Frågade han.
- han fick en till chans. Sa jag bara innan jag gick förbi honom och gick in i köket för alla tjejerna stod och lagade mat.
- vill ni ha hjälp med nått? Frågade jag Pattie som jag fått reda på att hon hette.
- visst du kan väll skära Grönsakerna. Sa hon och jag nickade och hämtade kniv, grönsaker och skärbräda.

Justins perspektiv: Ezra hade varit förbi och jag var väldigt chokad över att han ens vågade visa sitt tryne här.
- Justin lyssnar du. Sa Fredo
- ja jag är här. Sa jag
- hur blev det med Ezra förresten. La jag snabbt till.
- hon tog tillbaka honom men det är nått som säger att han bara kommer skada henne mer en vad han redan har. Sa han.
- håller med. Det är nått som inte stämmer. Förlovning är en stor sak så hur kan man komma över det så snabbt. För på Aria låt det som att dom gjort slut för inte alls länge sen. Sa jag.
- vem var förlovad. Sa en röst. Jag vände mig fort om och såg Ryan, Kenny och Dan stå där med frågande blickar som pendlade mig mellan mig och Alfredo.
- Arias "pojkvän". Sa Fredo och gjorde citattecken över pojkvän.
- har min gosebjörn skaffat en pojkvän och jag har inget fått veta. Utbrast Kenny upprört.
- mm. Sa Fredo.
- vad heter han? Frågade Dan.
- jag tror ni vet vem det är. Ezra fitz. Engelskaläraren på atlanta High. Sa Fredo.
- är min lilla syprinsessa ihop med Ezra. Sa Ryan.
- var inte han förlovad? Frågade Dan.
- jo men hon gjorde slut och sen blev Ezra och Aria ihop. Men nånting säger att han kommer krossa hennes hjärta igen. Sa Fredo.
- vem ska få ett hjärta krossat? Vi kollade snabbt mot dörren där Aria stod med en blick som jag inte kunde tyda.
- ingen. sa vi snabbt.
- ni killar är otroliga. Förresten Ryan jag tror du kommer gilla klänningen jag ska ha på mig imorgon. Sa hon innan hon gick iväg mot köket.
- vadå är hon bra i syslöjd också. Sa Fredo upprört.
- ha tro mig hon äger. Skulle inte förvåna mig om hon äger i musik också eller hur Dan. Sa Ryan.
- jag får tyvärr inte säga nått. Utbrast Dan.
- vadå inte säga? Sa fredo.
- elevens önskning och då får man inte säga. Sa Dan
- men jag är ju målsmannen. Sa Fredo.
- ja men tre saker. Ett. Man måste ha elevens medkännelse vilket vi aldrig skulle få. Två du är bara målsmannen när din mamma inte är hemma. Tre. Din mamma kan lika gärna säga att Lexi kan vara målsman om det är okej för henne.
- sak samma grabbar men ska vi spela Xbox? Sa jag och dom nickade.

Kom igen nu. Kommentera. Är liksom 2 kapitlen före er.